Ja, nu är det bara några dagar kvar till julafton 2023… Hur känns det? Är det en God Jul som hägrar? Eller känner du mer ångest över saker som inte är gjorda eller planer som spretar? Firar du en god jul i ett sammanhang där du kan slappna av och vara hela du? Eller känner du oro över att behöva klämmas in i en kostym som du egentligen inte trivs i, för att ”va snäll” eller ”husfridens” skull?
Traditioner
Julens betydelse har för mig skiftat under åren. Som liten älskade jag det, oftast. Jag hade en stabil uppväxt på landet, med en mamma som donade och fixade inför jul. Våra traditioner var tydliga och återkommande. Vid lunch gick vi bort till farmor och farfar för dopp i grytan. Inte tyckte jag om maten, men det var mysigt och en del av julafton bara. Kalle Anka och sju sorters kakor. Sen gick vi hem till oss för en lugnare kväll, bara vi i familjen. Julbord och läsa jultidningar. Tomten (min farbror) kom med en säck med klappar. Det var ett tydligt schema som kändes tryggt och vi barn var såklart förväntansfulla.
Julfrid
Samtidigt så var mamma trött. Hon hade varit vaken hela natten för att fixa allt julpynt. Helt galet egentligen. Men nånstans tror jag hon fann julfriden där på natten i stillheten, lyssnades till Karlavagnen. Som jag minns det, så upplevde jag julfriden som mest påtaglig när jag vaknade på morgonen och gick upp för att se på allt julpynt. Jag gick runt i vardagsrummet och tog in allt, kände samtidigt doften av risgrynsgröten och den annalkande lyxfrukosten. För ja, då var risgrynsgröt min absolut favoritmat.
Vad är julfrid för dig? När är den som mest påtaglig?
Olika energier
Under tonåren så hade vi även hästar. I stallet, tidig julaftonsmorgon, var det alldeles ljuvligt och sann julfrid. Komma in i värmen, lägga handen under hästens man och klappa den varma pälsen. Höra hästarna mumsa på sitt hö, ja det spred ett lugn som nästan gick att ta på.
Kanske upplevde jag redan då det som jag nu så ofta pratar om, olika energier. Allt är energi och runt jul så är det verkligen mycket olika energier i omlopp. Kollektivt och inom oss var. Kollektivt så upplever jag en hel del stress kring jul, så att få vistas en stund hos hästarna var verkligen att samla ihop min energi.
Sammanhang
Jag gissar att många upplever julen som en lite knepig tid. På flera håll så föses släkten ihop för att fira denna högtid ihop, även om de knappt umgås för övrigt under året. Kanske knappt känner varann ibland. I bästa fall är det ett kärt återseende. I värsta fall så är det en teater där man får spela en roll som man egentligen lämnat för längesen. Vad jag tror alla egentligen längtar efter är ett sammanhang att känna sig helt trygg och tillfreds i.
Säga nej
Just vid jul kanske det är extra svårt att stå upp för vad vi själva verkligen vill. Det finns så många förväntningar från både oss själva och från olika håll. Jul ska vara på ett visst vis, traditioner är troligen extra påtagliga just då. Och som jag själv upplevde som barn så fanns det en trygghet i det. MEN, för mig blev det tydligt för ett gäng år sen att traditioner är inte viktiga om det är på bekostnad av det som är viktigt för mig. Att bryta mig loss från de traditioner vi haft kring jul det var inte en enkel grej. Ångesten för jul och förväntningarna skapade ändå en stor vilja av förändring hos mig. Jag lyssnade till mina behov och vågade säga nej till det som varit. Istället ja till mig själv och något annat. Vill du läsa mer om mina reflektioner kring att våga säga nej, så läs tidigare inlägg här.
Gemenskap
De första jularna efteråt var jag volontär i Svenska Kyrkan. Det var ett fantastiskt sammanhang. Flera gånger blev jag rörd till tårar. Det var ett sammanhang där alla välkomnades som de var och inkluderades i gemenskapen. Ensamma fann andra att fira en god jul med. Julmat, allsång, trevliga samtal och nya möten. Alla möjliga olika människor. Många äldre men också minns jag en familj som var nya till Sverige och uppenbart nyfikna på landets traditioner.
Modigt
En upptäckt jag gjorde var att för många var det väldigt modigt att söka sig dit. Minns särskilt en äldre herre i rullstol som kom in… Han kom in lite senare och var sur över att det var så dåligt anvisat in i lokalen. Jag förstod nånstans att surheten egentligen var en ledsamhet, eller nervositet över att ha tagit sig ut till okänd mark. Hans fru hade gått bort den hösten, det var första julen utan henne. Han var ensam och lite vilsen. Efter att ha hjälpt honom till en plats så hämtade jag en tallrik mat.
Meningsfull jul
Något senare under eftermiddagen så ser jag honom skratta och prata med sina bordsgrannar. Mitt hjärta blev alldeles varmt. För mig blev det en meningsfull jul. Jag var helt slut efteråt, trött i kropp och knopp men själen var tillfreds. Nästa år kommer den sura mannen tillbaka, men med glitter i ögonen och ett glatt ansikte. Han fann en vän i bordsgrannen från första året och de kommer tillbaka tillsammans. Hur fint är inte det. För att han var modig och sökte sig ut istället för att sitta hemma ensam.
Inget rätt eller fel
Med ovan text vill jag bara påvisa att det finns många olika sätt att fira jul på. Inget mer rätt eller fel än något annat. Det som känns rätt för dig, det ÄR rätt för dig. Oavsett om det är själv, med närmaste familjen, med stora släkten, vänner, i ny gemenskap… det som skänker dig glädje och vila, det är rätt för dig.
För egen del så firar jag tillsammans med min dotter och hennes pappa. Även om vi numera lever isär så känns det viktigt för oss att ge vår älskade E både mamma och pappa på jul. Det här är första julen efter separationen och hur det blir framöver får tiden utvisa. Men nu är nu, det är vad vi har. Granen är klädd, vår lilla hyrgran i kruka, och julstressen är obefintlig. Det är skönt så.
Sofia Sivertsdotter skriver så vackra och meningsfulla texter. Just idag så skriver hon om Väggar och den kändes fin att dela med dig…
Väggar
Om våra nej blev till väggar skulle vi spara mycket tid. Om gränser byggde staket kunde vi vila i vår kapacitet att bromsa överträdelser. Om sanningen talade högt med vår egen röst skulle vi lyssna på den och lita på att den var värd att luta sig emot.
Om tvekan följdes upp med betänketid skulle ja väga tyngre. Om nej som råkat bli till ja fick chans att ångra sig skulle färre hjärtan sloka. Om varje nej som blivit till vägg kunde tala skulle den berätta hur skönt det är att vara ärlig mot sig själv.
Låt mina nej bli till väggar idag. Hjälp mig att hedra mina ja och omvandla mina gråzoner till skärpa. Låt min tvekan be om att få sova på saken och gör mig modig när jag lyssnar på min sannings röst.
Med detta vill jag önska dig en riktigt GOD och fridfull Jul! ❤️
Önskar du börja nya året med en behandling eller anmäla dig till kortkursen i Qigong som startar 21 januari så finner du det här.
Ljus & värme,
Anneli
Let Your Sun Shine
Senaste kommentarer