När gjorde du senast något spontant? Har du utrymme för det i kalendern?
Äventyr
Helgen som gick så fick jag ett infall, det kom helt plötsligt och gav mig direkt en bubblande glädje och äventyrlusta. I fredags när jag satt och åt lunch så läste jag om en festival på Öland, som började samma dag. Hade inte hört talas om den innan men den drog min blick till sig och jag kunde inte riktigt släppa det. Helgen var oplanerad och jag hade inte förpliktelser förrän senare på måndagen. Tankar började snurra och kan jag verkligen åka så där snabbt? Själv med Edith och tält, är det inte lite väl krångligt…? Men något hade väckts i mig. För att kunna fokusera om så sa jag till mig själv att släppa det för stunden och ta ett beslut senare på kvällen, det var lite annat som behövde fixas först ändå.
På eftermiddagen åkte vi till stan, min lilla tjej och jag. För att fira helg så unnade vi oss en fika på vårt favoritställe EKO-Logiskt Konceptkafe & vänner. Där möts vi i dörren av en underbar liten tjej på 1 år och 4 månader som glatt säger Heeeeejje! till oss. Mamman till den lilla goa varelsen var där och vi har haft flera fina möten innan. Under vår pratstund så nämner jag den här festivalen och något tänds även i henne också… Helt magiskt. En timme senare är det bestämt. Vi drar. Två mammor och deras små yrväder på världens äventyr i tält. Festivalen heter Space of Love och har massor med olika spännande workshops för hela familjen. Den första jag möter på kvällen är en kollega i branschen och go vän, så fint. Tänk, ett par dagar tidigare hade jag ingen aning.
Det var länge sen jag gjorde något så spontant och jag har känt en pockande längtan på mer liv och glädje. Vi alla fyra hade en väldigt spännande helg och var helt slut när vi kom hem. Mammorna pga roddande med tält, jagande av barn, konstiga mattider och utmanande humörsvängningar från de mindre och att sova i tält. Hade jag sett allt det här i förväg så hade kanske min tvekan satt stopp för den spontanitet som vällde upp. Så här i efterhand, även om jag var jättetrött vid hemkomst så var jag uppfylld av äventyret. Jag kände mig levande och var så tacksam för detta minne tillsammans med Edith. Att se hennes växande i detta äventyr, när hon mötte nya vänner och lekte, hur hon sökte ensamtid när det blev för mycket och hur hon bemötte den underbara lille vildingen vi hade med i tältet, samt hur hon utmanades i sin myr- och krypskräck när vi ständigt vistades utomhus. Jag känner en stolthet över att ha klarat av det och det är ett äventyr som jag kommer glädjas åt länge. ❤
Comeback
I tisdags fortsatte jag utveckla min spontana sida och gjorde comeback i bilsportssammanhang. Det var Drivers Open tävling på hemmabanan i Varberg, en enklare form av bilsport där man kör en specialsträcka på tid. Min far hade besiktigat in vår gamla Volvo 240 och jag hade löst ut min licens som legat vilande i 5 år. Under de senaste 5 åren har jag inte haft någon kontakt med min rallysida allt, men så fort hjälmen åkte på så visade sig nerverna som vanligt. Kände mig ändå lugn på något vis, trots att det finns en stor tävlingsinstinkt i mig. Den kände jag dock inte för att väcka så jag körde mitt race, i dubbel bemärkelse, och brydde mig inte om några tider. Mitt fokus var enbart på att förbättra min körning och mina spårval för varje sträcka. Det är egentligen det enda vi kan påverka, vår egen insats. Både i rallybilen och i livet, det spelar ingen roll vad andra presterar eller gör. Det som spelar roll är hur vi agerar, vår vilja till utveckling och förbättring. Att alltid göra vårt bästa utifrån där vi är just nu.
Det gick fint, jag bättrade mina tider för varje race det räckte till en fjärdeplats (precis utanför pallen) i den bakhjulsdrivna klassen samt bästa Dam. Det går inte att sticka under stol med att det faktiskt ÄR kul att stå överst på pallen ändå. Jag ser det som en fantastisk bonus! 🙂 Dessutom fick jag mig en åkning i högerstolen hos min gamla rallykompanjon och det gav också mersmak. Vem vet, kanske blir rallylicensen använd fler gånger i år…?! 🙂
Det är spännande det där, även att få gasa ur mig har pockat och plötsligt blev det möjligt.
Be och du skall få. Det du vattnar, det växer. Ja, för mig blir det mer och mer tydligt hur allt är energi. ❤
Intuition
När jag söker på möjliga synonymer till spontan så får jag upp ord som: frivillig, självexisterande, oplanerad och intuitiv. Spontan relaterar också till ord som Frihet, Kraftyttring, Inre Väsen, Villighet och Vilja.
Så att öva på sin spontanitet tänker jag ger oss mer kraft och frihet. Det är något som sker ur en vilja som kommer inifrån oss själva.
Livscoachen, Olga Levancuka, beskriver det så här:
”På samma sätt som att din kropp behöver träning, så behöver ditt känslomässiga välbefinnande också tränas, och att vara spontan är ett av sätten att göra detta. Att öva på att ta risker förbättrar din förmåga att upptäcka och känna igen möjligheterna när de dyker upp – oavsett om det gäller i jobbet, dina relationer eller i ditt sociala liv – du utvecklar helt enkelt din intuition när det gäller att vara på rätt plats vid rätt tillfälle. Det innebär att vara modig och lära sig tacka ja till de möjligheter som dyker upp.”
Balans
Lördag till tisdag så lade jag alltså helt min kalender åt sidan, eller inte riktigt – jag har haft några behandlingar i Solglimten också. Men för övrigt så gav jag mig själv en spontan minisemester, vilket var befriande och förlösande. Som att jag under en tid satt ett osynligt koppel på mig själv och inte sett möjligheterna på ett tag. Ibland behövs det kanske också, för att sen verkligen uppskatta de här spontana infallen.
Jag älskar variationen, att leva barfotaliv campandes på en yogafestival ena dagen, för att nästa dag trycka plattan i mattan o köra så fort jag vågar med kroppen full av adrenalin. Det är tvära kast och jag behöver båda till viss del. Tidigare levde jag bara på adrenalinkickar, det är inte hållbart. Så under lång tid har jag därför behövt hålla mig ifrån, för att komma tillbaka till mig själv och mitt lugn. Hitta andra sätt att leva, som inte bygger på att ständigt jaga kickarna. Nu när det gått en tid, så är det så fantastiskt kul att ”köra av mig” igen. Jag är uppfylld & påfylld av energi, vilket skiljer sig från förr då jag levde fart & fläkt och där ytterligare ett race snarare blev för mycket.
Alltid balans. Att känna av vad jag behöver. För att känna av och att kunna agera därefter så tror jag det är bra att lämna lite mer utrymme för spontanitet i kalendern. Det vill åtminstone jag. 🙂
Hur gör du för att hålla balansen i livet?
Är det lätt att det blir för mycket, eller är det tvärtom att du behöver kasta dig ut mer?
Hoppas du får en underbar helg och kanske dyker en möjlighet upp hos dig som du spontant känner JAAAA för… ❤
Ljus & värme,
Anneli
Let Your Sun Shine
Senaste kommentarer